Demokratibistånd

Samtliga svenska riksdagspartier vill se ett fortsatt svenskt stöd till den ryska demokratirörelsen.

Genom att mer aktivt stötta en demokratisk utveckling i Ryssland kan Sveriges regering främja säkerheten i vårt närområde, och därmed minska risken att Sverige självt dras in i en militär konflikt i framtiden. Det skriver Östgruppen i en artikel på OmVärldens debattsida. – Det är olyckligt om den svenska säkerhetspolitiken i förhållande till Ryssland inskränks

Riksdagen har enhälligt bifallit ett betänkande från utrikesutskottet, där man bland annat föreslagit ett vidgat stöd till människorättsorganisationer i Ryssland. Nu uppmanar Östgruppen Sveriges regering att följa riksdagsbeslutet och öka demokratistödet till Ryssland i nästa års statsbudget. – Utrikesminister Margot Wallström har tidigare uttalat sig positivt om ett ökat demokratistöd. Nu bör hon gå från

Kopplingen mellan det svenska biståndets enprocentsmål och OECD:s kriterier för officiellt bistånd medför att Sveriges biståndspolitik – så som den formulerats i regeringens styrdokument PGU – inte fullt ut kan genomföras. Därmed uteblir angelägna insatser i bland annat Ryssland. Det skriver Östgruppen i en debattartikel i Omvärlden. – Enligt PGU ser Sveriges regering bristande rättigheter som ett

”…När alliansregeringen tillträdde 2006 uppgick den andel av biståndet som rörde demokratifrämjande åtgärder i Ryssland till 100 miljoner kronor per år. Regeringen beslutade att skära ned stödet med 90 procent […] I riksdagens utrikespolitiska debatt 2010 gjorde utrikesminister Bildt därför stor sak av att regeringen då ”tredubblade” sitt stöd till Rysslands demokratiska krafter. Men som

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) meddelar i ett svar på en riksdagsfråga från Valter Mutt (MP) att det kan bli aktuellt med en översyn av Sveriges demokratistöd till Ryssland. Stödet kommer att påverkas av den politiska utvecklingen i Ryssland, enligt Carlsson. – Med tanke på den senaste tidens negativa utveckling på demokratiområdet i Ryssland kan jag

Riksdagsledamoten Valter Mutt (MP) har ställt en skriftlig fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson mot bakgrund av den försämrade  människorättssituationen i Ryssland. Mutt frågar om biståndsministern avser verka för att återställa det svenska demokratistödet till Ryssland för att på så sätt stödja det hårt utsatta civila samhället.

I rapporten Rysk demokrati inte längre lika viktig (Östgruppen) följer Martin Uggla två spår. Det ena beskriver det trängda läget för oppositionella och medborgarrättskämpar. Det andra beskriver hur det svenska demokratibiståndet till Ryssland, sorgligt nog, spårade ur. När friheten inskränktes sänktes den svenska biståndsramen. Regeringen har nu, om än med avsevärd fördröjning, i alla fall höjt

Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter presenterar idag en nyskriven rapport om det minskade svenska demokratibiståndet till Ryssland. Rapporten visar bland annat att nedskärningen av Sveriges stöd till den ryska demokratirörelsen i hög grad varit ett resultat av bristande samstämmighet mellan politiska avsikter och fattade beslut.

”Sedan Vladimir Putin för elva år sedan tog över makten i Ryssland har demokratin trängts tillbaka. Men samtidigt som svenska politiker har talat varmt om vårt engagemang för rysk frihet har regeringen mer än halverat demokratibiståndet riktat mot landet. Östgruppen, en organisation med rötterna i Svenska Freds och som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i

I Sydsvenskan skriver fyra NGO:s om det bantade svenska demokratibiståndet riktat till ryska mottagare (29/10). Bakvänt menar man. Ja, verkligen. Svenska dagbladet