Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter presenterar idag en nyskriven rapport om det minskade svenska demokratibiståndet till Ryssland. Rapporten visar bland annat att nedskärningen av Sveriges stöd till den ryska demokratirörelsen i hög grad varit ett resultat av bristande samstämmighet mellan politiska avsikter och fattade beslut.
– Ansvariga svenska politiker har sagt en sak, men gjort det rakt motsatta. De som förlorat mest på detta är de ryssar som kämpar för demokrati, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.
I rapporten ”Rysk demokrati – inte längre lika viktig?” beskrivs hur pressen på den ryska demokratirörelsen har ökat under senare år och hur Sverige samtidigt har skurit ner sitt demokratibistånd till Ryssland.
När det svenska demokratibiståndet till Ryssland var som störst – åren 2004-2006 – uppgick det till ungefär 100 miljoner kronor per år. Därefter har det minskat drastiskt, till som lägst 13 miljoner kronor 2009. Nedskärningen inleddes av den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson och påskyndades sedan av Alliansregeringen.
– Biståndet avvecklades just när det behövdes som mest, och trots att ansvariga ministrar gång på pång har bedyrat sitt engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. Det är ett stort svek mot de människor man säger sig stödja, säger Martin Uggla och fortsätter:
– Både biståndsminister Gunilla Carlsson och utrikesminister Carl Bildt har vid upprepade tillfällen medgett att den kraftiga nedskärningen var olycklig. Ändå har de inte lyckats korrigera sitt misstag. Det vore intressant att veta vad som egentligen hindrar ett återställande till tidigare nivå på 100 miljoner kronor per år.