Kontakter med utlandet allt farligare i Ryssland

Av Maria Hamberg
Programansvarig för Ryssland på Östgruppen. Maria har under många år bevakat den politiska utvecklingen i Ryssland och Kaukasus.

Under våren har den ryska duman arbetat fram ett antal lagändringar som berör den hårt kritiserade agentstämpeln och som innebär att det nu tillkommit ännu fler möjligheter för myndigheterna att registrera människor som utländska agenter. Efter att Duman för några veckor sedan slutgiltigt antog de senaste lydelserna i lagen ”om kontroll av verksamhet för de personer som befinner sig under utländskt inflytande” så undertecknades den så av Vladimir Putin igår. När lagen träder i kraft den första december i år blir det möjligt att stämpla i princip vem som helst som har kontakter med utlandet som en utländsk agent.

Ryssland har länge använt sig av agentstämpeln för att motarbeta obekväma röster, och med den senaste skärpningen ges ytterligare verktyg för att försvåra arbetet för det ryska civilsamhället som efter invasionen i Ukraina redan befinner sig en otroligt utsatt position i och med den skenande repressionen i landet. De nyligen antagna lagändringarna möjliggör för de ryska myndigheterna att registrera människor som utländska agenter enbart på grundval av att de ”står under utländskt inflytande”. Även det tidigare kravet på att ta emot pengar från utlandet är borta; att ta emot stöd från utlandet i någon som helst typ av form räcker. Till politisk verksamhet kan räknas att genomföra aktiviteter som motarbetar Rysslands nationella intressen och bland de angivna kriterierna återfinns även att sprida åsikter om beslut fattade av ryska myndigheter.

Man utökar nu också inskränkningarna i vad en utländsk agent inte är tillåten att göra; hen får inte ta emot statligt stöd, inte undervisa vid universiteten, inte jobba med barn, inte arrangera offentliga tillställningar, inte fungera som remissinstans i miljöfrågor. Att lägga upp bilder på katter i sociala medier har dock undantagits från det tidigare kravet på att märka allt man sprider med information om att det delats av en utländsk agent. Då de tidigare separata registren över organisationer och individer (med delvis olika lagstiftning som reglerade deras verksamhet) nu slås samman till ett samlat register så behöver alla utländska agenter också inkomma med rapporter om inplanerad verksamhet i förväg, och myndigheterna har möjlighet att godta eller förbjuda genomförandet av verksamheten.

Följer man inte lagen så ges den ryska tillsynsmyndigheten Rozkomnadzor rätt att blockera hemsidor som tillhör utländska agenter utan att behöva invänta domstolsbeslut. Häromdagen presenterades förresten statistik som visade att över 5000 sajter har blockerats i Ryssland sedan krigsutbrottet i februari.

Även människor som enbart har en koppling till utländska agenter kommer nu att registreras i ett separat register. Detta gäller människor som till exempel har jobbat för eller samarbetat med en utländsk agent.

En av de dumaledamöter som ligger bakom den nya lagen, tillika vice ordförande i säkerhets- och korruptionsbekämpningskommittén i ryska duman, är för övrigt Andrej Lugovoj, misstänkt för mordet på Aleksander Litvinenko 2006.

Parallellt med dessa lagändringar har man även antagit förändringar i en lag om nationell säkerhet och landsförräderi som stipulerar att konfidentiellt samarbete med utlänningar som är medvetet riktat emot Rysslands nationella säkerhet ska vara straffbart med mellan två till åtta års fängelse. Att som rysk medborgare upprätthålla kontakter och samarbeten med utlänningar håller därmed på att bli verkligt farligt. I lagen om nationell säkerhet framgår att dylika samarbeten med utlänningar kan vara tillåtna om de i förväg rapporterats till myndigheterna men om myndigheterna inte informerats om ett känsligt samarbete som upplevs hota den nationella säkerheten så kan man alltså bli föremål för en brottsutredning som kan resultera i ett mångårigt fängelsestraff.  Några närmare detaljer om vad som kan komma att klassas som sådant samarbete ges inte.

Tendensen att se allehanda samarbeten med utlandet som ett hot som måste bekämpas har i och med de senaste lagtexterna nått nya nivåer. De senaste lagändringarna slår betydligt bredare och betydligt hårdare än allt vi sett hittills och ett av dess syften är säkerligen att isolera den ryska demokratirörelsen från oss i Europa ännu mer. Trots riskerna är det dock av största vikt att vi fortsätter upprätthålla alla kontakter vi kan med den ryska demokratirörelsen så länge de själva vill det. Idag behövs det mer än någonsin tidigare.

—–

I början på juni förklarade Europadomstolen i ett länge efterlängtat domslut att agentlagen strider mot föreningsfriheten och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

I dagsläget finns 167 ännu verksamma personer och organisationer i registren över utländska agenter. Man uppskattar att närmare hälften av de individer som stämplats som utländska agenter har lämnat Ryssland.

 Vill du veta mer om vad agentstämpeln innebär? Läs Östgruppens rapport ”agenter för förändring” och se vår film ”utländsk agent”.

Rulla till toppen