Nästan fyra år efter protesterna i Belarus försöker demokratirörelsen i exil få en nystart. Nu ska belarusier välja Koordinationsrådets ledamöter. Mellan lördag den 25 och måndag den 27 maj kan alla belarusier rösta demokratiskt, i största hemlighet. Östgruppen har träffat två representanter för rådet, som berättar vad valet innebär för Belarus och dess framtid.
Inför valet träffar vi två personer i Stockholm med centrala roller i rådet. Andrej Jahorau är politisk analytiker och en av dem som har varit med och byggt upp den församling som nu utlyser val. Julia Mitskievitj är politisk aktivist och journalist, ledare av en feministisk gruppering och en av Rådets ledamöter som kandiderar i årets val.
Rådet skapades i kölvattnet av den förfalskade presidentvalet i augusti 2020, där oppositionskandidaten Svjatlana Tsichanouskaja ställde upp istället för sin fängslade make. Ursprungligen var rådet tänkt som ett sätt snabba på övergången till demokratiskt styre. Men vågen av repression som drabbade tiotusentals belarusier trängde tillbaka protesterna och släckte förhoppningarna på en snabb demokratisering. Idag lever många oppositionella i exil, om de inte sitter fängslade i Belarus eller tvingats till tystnad.
Det var under protesterna 2020 som hon, tillsammans med vänner, systrar, bestämde sig för att starta en feministisk grupp inom rådet.
– Kvinnor blev en avgörande politisk kraft under protesterna, berättar Julia. Det var en otrolig upplevelse. Vi kvinnor gick i bräschen för en revolution.
Julia visste att, historiskt sett, har kvinnor alltid riskerat att förlora makten vid politiska förändringar. Och det var precis vad som hände. Kvinnor har sedan 2020 inte alls samma inflytande som då, vid tiden för protesterna, säger Julia sammanbitet.
Varför hålla demokratiska val när det inte finns någon utsikt att i nuläget att avsätta Lukasjenkas regim?
Det är nödvändigt för den demokratiska rörelsen i Belarus, förklarar Andrej. I ett auktoritärt samhälle börjar demokratiska rörelser ofta efterlikna den auktoritära strukturen. Man begränsar möjligheten till ledarbyte och intern kritik, tar bort mekanismer för transparens och ansvarsutkrävande. Därför behövs Koordinationsrådet och helgens val. För att skapa rum för politisk konkurrens, konkurrens mellan visioner.
Inför valet finns i princip bara två större riktningar inom rådet. Den ena är mer konservativ med auktoritära och pro-ryska inslag. Den andra är för demokrati och ett närmande till EU. Några större ideologiska skillnader som svenskar tänker sig dem, på en höger-vänster-skala, går inte att urskilja. Julias grupp sticker ut genom en tydlig ideologisk agenda att främja jämställdhet och icke-diskriminering. Vissa grupper långt ut på högerkanten driver en etnisk nationalism, några är kopplade till paramilitära grupper eller till frivilliga stridande i Ukraina. Men främst handlar valet om situationen i Belarus och hur man förändrar den. Vardagsfrågor som berör vanliga belarusier. Som visumlättnader, frågan om sanktioner. Att Lukasjenskas regim måste bort är alla överens om.
***
Julias grupp fortsätter att hela tiden lyfta fram det feministiska perspektivet. De håller fokus på sin egen agenda. Nyligen uppnådde de en viktig seger. I Koordinationsrådet har man nu könskvoterat listorna med kandidater i valet.
– Det finns ingen demokrati i den moderna världen utan jämställdhet och inkludering, säger hon bestämt. Jämställdhet och jämlikhet är avgörande demokratiska värderingar.
Hon hoppas att många människor kommer att rösta i valet. Hon vet att människor är intresserade. Hon och hennes kollegor i rådet kan se hur belarusier delar information om valet på sociala medier.
Inför valet finns tolv listor med kandidater. 260 kandidater konkurrerar om 80 platser i Koordinationsrådet. Alla belarusiska medborgare som fyllt 18 år och kan identifiera sig kommer via en säker app kunna rösta på kandidater från de tolv listor som går till val i Koordinationsrådet. Andrej förväntar sig ändå ett högt deltagande, relativt sett. Åtminstone tiotusentals röster. Valet kan bli en vitalisering av den demokratiska rörelsen.
– Det kommer vara ett tecken för alla att Belarus demokratiska rörelse lever, säger Andrej. Vi visar världen att vi är vid liv, kan genomföra val, rösta och välja demokratiska ledare. Det är en kraft som kan mobilisera belarusier.
Valet är också viktigt för att behålla stöd i Europeiska Unionen, USA och andra länder som kan påverka situationen i Belarus. Valet kommer också att ge Rådet fler möjligheter att ta egna kontakter med nationella parlament, Europaparlamentet, Europarådets parlamentariska församling och liknande organ. Det gäller att påverka Europas politik gentemot Belarus, menar han. Centrala frågor för belarusier idag är visumfrågor, möjligheten att få jobb och liknande konkreta frågor som avgör tillvaron för dem som lever i exil.
Valet har gjort Lukasjenko-regimen mycket nervös. Den belarusiska säkerhetstjänsten KGB har sökt igenom hem och förhört släktingar till flera personer som ställer upp i valet. Alla kandidater betraktas av regimen som extremister. De som lever utanför Belarus har en säkrare situation, de löper inte samma personliga risker.
Julia och Andrej förväntar sig att valet kommer att skapa en viss splittring i rörelsen. Men det är naturligt, en del av den demokratiska processen, det gäller bara att vara förberedda och kunna hantera konflikter.
– Det är viktigt, personliga konflikter får inte ställa sig i vägen för det vi vill åstadkomma tillsammans, säger Julia.
***
Efter 2020 har många aktivister inne i Belarus blivit isolerade. Övervakningen tränger in i vardagen och straffen för att kritisera regimen är hårda. Aktivister och grupperingar blir helt avskurna från varandra, i synnerhet kvinnliga aktivister, förklarar Julia. Alla behöver hitta sätt att bibehålla kontakten med varandra, och på ett säkert sätt. Hon pekar på exempel från kvinnorörelser i andra länder där man använder teknologi för att fortsätta sitt aktivism, trots förtryck. Men teknologi är ett tveeggat svärd. Den används också som ett vapen mot aktivister.
Så hur kommer Belarus enda demokratiska val att gå till?
Tekniskt sett är plattformen konstruerad med så kallad blockchain-teknik, där inte ens utvecklaren kan spåra datan. All trafik är krypterad och väljare rekommenderas att använda VPN. Trots hög säkerhet kvarstår ändå risker. Belarusisk polis kan upptäcka att en väljare besökt plattformen, indirekt.
– De kan se att VPN har använts, säger Andrej. Att gå till val är samma risknivå som till exempel att prenumerera på oberoende media, som också är extremiststämplad. Om polis ser tecken i din mobil på att du har en en prenumeration, då kan du straffas. Samma sak med vår app för att rösta. De kan hitta metadata i mobilen, tyvärr.
Julia märker hur myndigheterna går till attack. Statsmedia utmålar regimkritiker som fiender, extremister. Lukasjenko har flera gånger fördömt valet i statliga media. Regimen försöker inte dölja att valet sker, men försöker hindra folk från att rösta. Det sker med alla slags metoder, inte bara genom vanliga trakasserier och hot. Regimen försöker även provocera fram skandaler och bedriver smutskastningskampanjer.
– De smutskastar oss i teve, i statsmedia, i kanaler på Telegram, TikTok, YouTube och andra plattformar. De gör allt för att misskreditera oss. Och de använder modern teknologi, på samma sätt som vi, säger Julia.
Trots detta har enligt Koordinationsrådets egna undersökningar cirka 26 % av stadsbefolkningen förtroende för de demokratiska krafterna. Även efter de senaste fyra årens hårda förtryck, och den massiva statliga propaganda. Men generellt är människor inte aktivt engagerade i den politiska processen, på grund av förtrycket och en ansträngande vardag. Det är svårt för vanliga människor att urskilja vem som är vem, och vad de olika partierna som nu kandiderar till rådet står för.
Politiskt aktiva belarusier har givetvis koll. Bland dem finns alla sorters åsikter, de som ogillar Svjatlana Tsichanouskaja och de som älskar henne. Det är en rätt normal politisk diskussion, säger Andrej med ett snett leende.
Och märkligt nog finns det, även i denna situation, inga tydliga tecken på splittring inom de viktigaste oppositionskrafterna. Så trots att det finns väldigt olika åsikter om hur saker ska lösas, är den demokratiska rörelsen fortfarande enad efter fyra år av hårt förtryck efter protesterna 2020, påpekar han.
– Och som sagt, vi har antagit könskvoter, säger Julia. Det är ett stort framsteg. Inte bara kvinnor utan även män börjar bli våra bundsförvanter i frågor om jämställdhet. Koordinationsrådet är definitivt en plattform där man kan skapa en demokratisk kultur.
Arbetet med jämställdhetsfrågor behöver fördjupas. Då kan rådet också svara mot behoven hos olika grupper av belarusier och fortsätta vara relevant för dem. Hon är nervös inför valet, är hela tiden i kontakt med sin grupp och sina kollegor inom rådet. Många saker kan hända vid valet. Men Julia är hoppfull, trots allt. Valet kommer att gå bra, och leda till något gott. Det internationella samfundet kommer inte heller att glömma de belarusiska kvinnorna.
Belarusiska kvinnor behöver stöd mer än någonsin, säger hon. Men behöver också hitta egna sätt att fortsätta kämpa.
– Vi måste, säger hon bestämt. För oss själva, för våra barn och för alla kvinnor som kom före oss.