Rysslands premiärminister Vladimir Putin misstänks på goda grunder vara skyldig till krigsförbrytelser. Hans troliga återkomst till presidentposten nästa år försämrar dock möjligheten att ställa honom till svars för dessa brott. Mot bakgrund av detta bör den svenska Rysslandspolitiken omprövas. Det skriver Östgruppens ordförande Martin Uggla och Svenska Freds ordförande Anna Ek i en artikel på GP Debatt.
– Sveriges regering bör fundera på vilka relationer man vill ha med en misstänkt krigsförbrytare, särskilt med tanke på att regeringen i andra sammanhang ofta uttalar sitt engagemang för folkrätten. Den principiella svenska hållningen måste vara att Putin bör lagföras, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.
Kriget i Tjetjenien har i hög grad präglats av fruktansvärda övergrepp mot personer som skyddas av Genèvekonventionerna, inklusive civila tjetjener och krigsfångar. Många av dessa övergrepp har noggrant dokumenterats av människorättsorganisationer.
Den folkrättsliga sedvanerätten säger att en befälhavare som vet, eller borde veta, att trupper under hans befäl begår krigsförbrytelser har en plikt att få dessa förbrytelser att upphöra och att bestraffa dem som begått förbrytelserna. Eftersom Putin var Rysslands president och samtidigt militär överbefälhavare med effektiv kontroll över de väpnade styrkor som verkade i Tjetjenien från januari 2000 till maj 2008 är denna folkrättsliga princip relevant också för bedömningen av Putins ansvar för begångna krigsförbrytelser.
– Det finns gott om belägg för att Vladimir Putin känt till de krigsförbrytelser som begicks och var på väg att begås i Tjetjenien. Och han har i princip inte gjort någonting för att straffa förövare till brotten, säger Martin Uggla.
En rättsprocess mot Vladimir Putin kan knappast inledas så länge han innehar en hög maktposition i Ryssland, på grund av rådande immunitetsregler. Om han nästa år återigen blir president kommer det förmodligen att dröja länge innan det blir möjligt att åtala honom.
– Putin bör ställas inför rätta så snart han lämnar sin post. I väntan på det bör regeringar som säger sig värna folkrätten inte skänka legitimitet genom att upprätthålla en god relation med honom, säger Martin Uggla.
Debattartikeln i GP finns att läsa här: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.789875-sverige-bor-se-till-att-putin-atalas
Idag publicerar Östgruppen också ett nytt interaktivt informationsmaterial om problemet med straffrihet för krigsförbrytelser i Tjetjenien, där bland annat Vladimir Putins misstänkta brott står i fokus. Materialet finns tillgängligt här:
http://www.ostgruppen.se/presentation/Tjetjenien.swf
Till informationsmaterialet hör ett filmklipp om Vladimir Putins rättsliga ansvar för krigsförbrytelser i Tjetjenien. Filmklippet finns tillgängligt på Youtube: