Under den fredliga protestvågen mot fusket i presidentvalet 2020 hamnade Belarus i fokus för världens uppmärksamhet. Den eskalerande repression som följde i spåren av protesterna har slagit mycket hårt mot oberoende medier, opposition och civilsamhälle, och hundratusentals belarusier har tvingats fly. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är allra mest kritiska för de nu drygt 1400 politiska fångarna och har redan resulterat i fem kända dödsfall.
Samtidigt breder tystnaden ut sig. I skuggan av Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina fortskrider en parallell ockupation av Belarus. Putin och Lukasjenko har skilda agendor, men det är den belarusiska självständigheten det handlas med. Lukasjenkos främsta fokus tycks fortsatt vara att säkra sitt maktinnehav och bryta ned allt motstånd. Kreml stöder honom i utbyte mot lojalitet kring sitt erövringskrig och ökat inflytande. Den rådande människorättskrisen i Belarus fördjupas medan det repressiva maskineriet kalibreras för att på olika sätt nu också tysta kritiska röster som talar från exilen.
Vad görs för att möta dessa utmaningar? Vad kan vi i Sverige göra för att stärka de krafter som arbetar för de mänskliga rättigheterna i Belarus?
Språk engelska.
Seminariet sänds live och kan ses samtidigt eller senare här.
Talare:
Kanstantsin Staradubets, representant för belarusiska människorättscentret Vjasna (vars fängslade ordförande Ales Bjaljatski var en av Nobels tre fredspristagare 2022)
Christina Johannesson, Sveriges ambassadör för östliga partnerskapet (och Sveriges tidigare ambassadör i Belarus)
Samtalsledare:
Jon Fridholm, t f verksamhetschef på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter
Tid & plats:
22/4 Kl 18.00
Katasalen, 1 tr, ABF-huset, Sveavägen 41