Den 9-11 september genomfördes över 4000 val på lokal och regional nivå runtom i Ryssland. Golos konstaterar i ett uttalande att valen i Ryssland 2022 genomfördes mot bakgrund av en storskalig attack på de spillror av yttrandefrihet som återstår i landet. Trots det så har valövervakare, röstmottagare, partimedlemmar och väljare fortsatt att dokumentera de överträdelser av vallagen som de noterade under valrörelsen och i vallokalerna.
Av de val som genomfördes så var de mest betydande de guvernörsval som hölls i 14 regioner. Dessa val karaktäriserades av en ännu lägre grad av konkurrens än tidigare år. Inte i en enda av dessa regioner har något politiskt parti lyckats få fram en kandidat som är oberoende av stöd från de sittande makthavarna. Detta fick till följd att det inte funnits någon som helst riktig konkurrens, och att det inte förekommit någon valrörelse av intresse.
I sex regioner gick man till val för att välja lagstiftande församling. Vad gäller lokalvalen i Moskva så kan vi konstatera att det aldrig tidigare förekommit så starka påtryckningar mot kandidaterna som i år, trots att ledamöterna i kommunfullmäktige inte längre har de befogenheter de en gång hade. Fyra av de sex regionerna är det som vi i Golos kallar valsultanat – valkretsar där valresultatet inte avspeglar hur väljarna faktiskt röstat. Det finns också valkretsar i Ryssland, ungefär lika många som valsultanaten, där rösterna räknas någorlunda ärligt och man inte förfalskar valen – åtminstone inte öppet. (De flesta valkretsar befinner sig dock någonstans i mitten.) År 2022 genomfördes bara enstaka val i de ärliga regionerna, vilket säkert bidrog till det låga intresset för valen.
Att ägna någon särskild uppmärksamhet åt valrörelsen år 2022 var inget som någon fann nödvändigt, inte heller politikerna själva. De sittande makthavarna är av förklarliga skäl upptagna med Ukraina. Systemoppositionen befinner sig i chock och förstår inte vad deras roll är under de nya omständigheter som uppstått sedan den 24 februari. Och den utomparlamentariska oppositionen är redan totalt avskuren från valsystemet.
Även bevakningen av valrörelsen i media var låg och snedvriden. Kandidater till guvernörsposten med nära kopplingar till makten uppmärksammandes i media i genomsnitt tio gånger oftare än sina opponenter. Rekordet gick till guvernören av Mari El som figurerade i media 38 gånger oftare än sina opponenter.
Någon debatt kring frågor rörande kriget i Ukraina – eller den militära specialoperationen som det kallas i Ryssland – förekom ytterst sällan. Till och med de flesta av de maktnära kandidaterna försökte undvika detta tema. Bara att nämna specialoperationen ansågs väcka negativa känslor hos väljarna, inte ge några röster, och dessutom riskera att skapa osämja bland väljarna. De radikala anhängarna av specialoperationen stöttar redan Enade Ryssland, och kommunistpartiet tappade praktiskt taget alla sina ”protestväljare” då dessa medborgare är häftiga motståndare till den krigsretorik som partiets ledaarskap fört sedan invasionen inleddes.
Valmyndigheten har gått ut och sagt att flerdagarsröstningen höjer valdeltagandet i och med att det gör valen mer tillgängliga och mer bekväma för väljarna. Vi ser dock en helt annan bild. Det officiella valdeltagandet var lågt, mellan 12 och 54 procent, och om man jämför med motsvarande val för fem år sedan så antingen sjunker valdeltagandet, eller förblir densamma som för fem år sedan. Vår uppfattning är att tredagarsröstningen leder till lägre valdeltagande på grund av att människor inte litar på valkommissionen och är rädda att deras röst kommer bytas ut under de dagar som valet pågår. Och ju mindre man litar på valsystemet, desto mindre benägen är man att gå och rösta.
Just det låga valdeltagande är det mest framträdande kännetecknet för de val som hållits i Ryssland under de senaste åren. I Vladivostok till exempel, så fick kommunistpartiet mycket goda resultat i de förra valen, men strax efter valet så häktades den lokala kommunistledaren under ytterst oklara omständigheter och lokalavdelningen ödelades effektivt. Den här gången var valdeltagandet där bara 12 procent. Av dem var det hälften som förtidsröstade – och det brukar oftast betyda att det är statsanställda som röstat. Det innebär att det endast är 6-7% av medborgarna där som röstat självständigt, utan tvång. I regionen finns en stark protestvilja, och om bara hälften av alla röstberättigade faktiskt röstat så hade utgången blivit en annan.
Även den elektroniska röstningen för med sig en annan stor nackdel för det ryska valsystemets oberoende då det återigen visade sig att det kastade om valresultatet till förmån för de kandidater som står makten nära.
Sammanfattningsvis visar valen 2022 att det ryska valsystemet befinner sig i en djup kris. Intresset och förtroendet för valsystemet i samhället är underminerat, en avgörande del av de politiska aktörerna har uteslutits från möjligheterna att ställa upp i valen, och de som tillåtits att vara kvar på den politiska scenen har svårt att orientera sig i de nya omständigheter som råder efter invasionen av Ukraina.
Ändå är det för tidigt att helt begrava valprocessen i Ryssland. Nästa år kommer det att hållas val i andra typer av regioner, och den ekonomiska och politiska situationen i landet kommer att ha förändrats. Såväl politikerna som det ryska samhället kommer då att söka svar på de svåra frågor som uppkommit och möjliga lösningar på de nya utmaningarna. Och om dessa inte finns att tillgå genom valurnan så kan man bara gissa var det ryska folket istället kommer att söka sina svar och vart det kommer att leda.
David Kankija
Ett sätt att stödja den ryska demokrati- och människorättsrörelsen är att stärka deras röster i Sverige och EU – att sprida deras information och hjälpa dem att framföra sina åsikter. Ett annat är att visa vår solidaritet så att de förstår att de inte står ensamma utan att vi är på deras sida. Detta gör Östgruppen, och du kan också vara med och bidra genom vår insamling ”Stöd Rysslands demokrater!” https://www.targetaid.com/ngo/ostgruppen/ostgruppen/stoed-rysslands-demokrater-1/