Grunden
Engagemanget för demokrati, mänskliga rättigheter och Östeuropa är grunden för allt Östgruppen gör. Vi samarbetar med organisationer i våra fokusregioner. Vi sprider information och bildar opinion i Sverige.
Östgruppen står för en principiell hållning, som vi också anser borde genomsyra vår utrikespolitik – att grundläggande mänskliga rättigheter inte skall vara förhandlingsbara. Det kan låta som en självklarhet, men när människorättsfrågor riskerar att ställa sig i vägen för andra intressen så prioriteras de lätt ned, även i Sveriges och Europas relationer med omvärlden.
Vikten av att omvärlden ser, förstår och reagerar på människorättsbrott kan samtidigt knappast överskattas. Frånsett det viktiga moraliska stödet så kan ett riktat engagemang på ett högst konkret sätt både hjälpa utsatta grupper och individer, och bidra till en positiv utveckling för hela samhällen. Det är vår fasta övertygelse.
Vår viktigaste resurs är det breda kontaktnät som vi har byggt upp inom våra fokusländers civila samhällen, och det är nästan alltid i dialog med företrädare för dessa hårt prövade organisationer som vi formar våra egna uppfattningar. Man kan säga att vi i praktiken ofta fungerar som talespersoner här i Sverige, och i förlängningen även i EU, för människorättsförsvarare i Öst.
En central del av Östgruppens arbete handlar därför om att kontinuerligt informera om, och reagera på, människorättssituationen i våra fokusländer. Det gör vi dels genom att publicera nyheter, blogga, skriva pressmeddelanden, debattartiklar och rapporter, dels genom att driva kampanjer, arrangera manifestationer, aktioner, seminarier och andra stora och små aktiviteter.
Vi finns på Instagram, Facebook, Twitter och YouTube:
Redaktionellt/Online
iöst.nu var tidigare vår samlingsplats för informationsspridning, men från och med 2023 publicerar vi istället allt vårt material direkt på vår hemsida.
Tips!
Paulina Kluges blogginlägg om sin vänskap med Ales Bjaljatski
Memorial 2.0 är här – intervju med Anastasija Garina
Sedan hösten 2020 producerar vi podcasten Östpodden. I den tar vi upp aktuella frågor med relevans för våra geografiska och tematiska fokusområden och bjuder in gäster, exempelvis journalister eller representanter för våra fokusländers civila samhällen, för att ta del av deras perspektiv på aktuella skeenden. Avsnitten finns även tillgängliga på Spotify, Google Podcasts och Apple Podcasts.
Allt från snabba uttalanden till långa djupdykningar samlar vi på vår Youtube-kanal.
Tips!
Hur började ditt människorättsengegemang?
Tjetjenien väntar fortfarande på rättvisa
Utländsk Agent
Redaktionellt/Offline
Vi publicerar tryckta skrifter och rapporter med viss regelbundenhet, och vid några tillfällen har vi också givit ut böcker. Rapporterna och skrifterna finns tillgängliga i digital form medan våra böckerna kan endast finns att tillgå i tryckt format. Vill du veta mer, beställa eller ladda ned någon bok eller skrift så gå till avdelningen för våra publikationer här på hemsidan.
Våra senaste publikationer
Utländska agenter för förändring
Maria Hamberg (2021)
En rapport om den kringskurna föreningsfriheten i Ryssland, mot bakgrund av det senaste årets utvidgade lagpaket om ”utländska agenter” och ”oönskade organisationer”.
Inga mer pengar till mr-brottslingar?
Martin Uggla (2021)
Sverige har under många år varit en av de främsta biståndsgivarna till Belarus.
Denna skrift granskar de senaste årens bistånd, särskilt biståndet till regimkontrollerade institutioner.
Tobias Ljungvall (2021)
I november 2019 bilade Östgruppens Tobias Ljungvall genom Murmansklänet och Karelen och intervjuade människor ur det ryska civilsamhället. Resultatet blev denna läsvärda bok. Finns att beställa på ruin.se och direkt på vår hemsida.
Aktiviteter/Offline
Seminarier och samtal
Vi arrangerar regelbundet seminarier – både själva och i samarbete med andra organisationer – som på olika sätt berör aktuella frågor i våra fokusländer. Vanligtvis bjuder vi till dessa arrangemang hit människorättsförsvarare, journalister och annan expertis från aktuell region, med kunskaper och erfarenheter vi tycker är viktiga att lyfta fram.
Några gånger per år brukar vi även arrangera större evenemang som sträcker sig över flera dagar. Vi har exempelvis under ett antal år hållit i Belarusdagar, Rysslandsdagar och Ukrainadagar med specifikt fokus på den aktuella regionen ifråga. Vid dessa tillfällen håller vi olika former av samtal med en större grupp inbjudna deltagare med expertis inom olika områden. Det brukar vara intensiva program och lärorika dagar och både deltagare och åhörare bruka vara mycket positiva till arrangemangen.
Kultur
En levande kultur är en central del av ett öppet samhälle. Kreativitet och mänskliga rättigheter är också tätt förbundna med varandra, även om det kanske inte går att dra några raka linjer här. Kulturlivets villkor speglar hur som helst samhällsklimatet och därför tycker vi att det är viktigt att integrera olika former av kulturyttringar, liksom diskussioner kring dem, i våra arrangemang. Dessa inslag kommunicerar också saker som inte ryms i traditionella samtal och letar sig om det vill sig väl även förbi barriärer som kan vara svåra att runda på andra sätt. Kulturen, för att låna några vanliga (men sanna) klichéer, bygger broar och hjälper oss att få syn på både oss själva och varandra.
Inom ramen för de sammanhängande program som sträcker sig över flera dagar och närhelst vi har möjlighet brukar vi därför bereda plats åt andra former av evenemang, vid sidan av våra rena seminarier. Vi anordnar konserter, filmvisningar, utställningar och liknande – med mänskliga rättigheter i fokus. Storheter som Ljavon Volski (sångare i ikoniska belarusiska rockgruppen NRM) och Ryska Michail Borzykin (från legendariska petersburgsbandet Televizor) har till exempel gett konserter på våra Belarus-, och Rysslandsdagar.
↓↓↓ Håll koll på kalendariet och prenumerera på vårt nyhetsbrev ↓↓↓
Kampanjer
Vi bedriver ofta kampanjer av olika slag för att främja en sak eller lyfta en fråga så att den hamnar på dagordningen hos våra beslutsfattare eller uppmärksammas av andra berörda målgrupper. Ibland handlar det helt enkelt bara om att informera allmänheten om någon viktig sakfråga eller mobilisera stöd för någon organisation eller enskild person som har blivit en måltavla för en auktoritär statsapparats repression. Här följer några korta exempel på kampanjer vi genomfört genom åren.
Låt krigsförbrytare i Tjetjenien sona sina brott 2006, när den ryska 138:e motorskyttebrigaden – tidigare stationerad i Tjetjenien – var i Sverige för att genomföra en militär samövning (”Operation snöflingan”) så anmälde vi de ryska militära deltagare som misstänks ha varit inblandade i grova och väldokumenterade brott (sedermera prövade av Europadomstolen till de kärandes fördel – medan den ryska staten i skrivande stund ännu inte har lagfört någon för brotten ifråga). Vi menade att de identifierade misstänkta krigsförbrytarna borde gripas och att de aktuella ärendena borde prövas i enlighet med internationell rättspraxis. Det blev aldrig några gripanden men vår kampanj satte ljuset på begångna brott, reste viktiga frågor kring denna typ av försvarssamarbeten (hur rimligt är det att bjuda in misstänkta krigsförbrytare till gemensamma övningar?) och gjorde – enligt vad vi senare har fått veta – avtryck långt in i det svenska rättsväsendet. År 2010 publicerade vi en rapport om förbrytelserna ifråga: ”Tio år av straffrihet”. 2020 följde vi upp med en uppdaterad rapport ”Tjugo år av straffrihet”. Som titeln på den senare rapporten antyder är situationen tyvärr på det hela taget oförändrad.
”Messages from Belarus” 2008 producerade vi ett album med välkända belarusiska artister som bidrog med varsin låt till cd:n. Med skivan spred vi både belarusisk musik till nya kretsar i Sverige och samlade in pengar till förmån för vårt arbete för föreningsfrihet. Skivproduktionen ingick i vår ”Kampanj 193” genom vilken vi på olika sätt verkade för ett avskaffande av paragraf 193-1 i den belarusiska brottsbalken. Paragrafen ifråga kriminaliserade engagemang i organisationer utan officiell registrering och i kombination med belarusiska myndigheters systematiska vägran att låta registrera oönskade organisationer var den ett tydligt och allvarligt brott mot internationella konventioner om föreningsfrihet. Överträdelser gav också ett straffvärde på fängelse i upp till 2 två år, en påföljd som bara kan ses som proportionerlig mot grova brott – vilket naturligtvis var ett led i regimens systematiska försök att skrämma allmänheten till passivitet. All vinst som skivförsäljningen gav gick oavkortat till kampanjen ifråga. Den omfattande negativa uppmärksamhet som våra och andra organisationers gemensamma ansträngningar gav upphov till resulterade i att paragrafen år 2018 avskaffades.
”Love is legal” under Bokmässan i Göteborg 2013, i samband med att den ryska statsduman antagit en lag som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer” initierade vi en facebook-kampanj till stöd för Rysslands hårt prövade hbtqi-personer. Höjdhopperskan Emma Green Tregaro hade, tyckte vi, på ett mycket enkelt och effektivt sätt visat sin solidaritet när hon äntrade tävlingsarenan med regnbågsfärgade naglar under sommarens friidrotts-VM i Moskva och vi gjorde därför hennes ena målade hand till illustration för kampanjen. I vår monter på mässan byggde vi en liten ”manikyrstudio”, där alla som ville kunde måla sina naglar enligt Green Tregaros exempel. Vi lät fotografera dem som ville uttrycka sitt stöd för alla drabbade med vårt ”Love is Legal” – plakat, för att sedan publicera bilderna på kampanjens facebooksida. Intresset var stort och kampanjen drog till sig en hel del uppmärksamhet. Många välkända personer närvarande på Bokmässan deltog i kampanjen och bidrog på så vis till att höja uppmärksamheten kring den.
”Don’t Play with the Dictator” Östgruppen var en av initiativtagarna till en global kampanj som uppmanade det internationella ishockeyförbundet (IIHF) att flytta hockey-VM 2014 från Belarus till något annat land. Både kampanjen och vår roll i den intensifierades inför världmästerskapet i Sverige 2013, då det internationella förbundet slutgiltigt skulle ta ställning. Vi bildade opinion på olika sätt, och medverkade bland annat i en hearing i Europaparlamentet i Bryssel. Vi mobiliserade också stöd från svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Dessutom deltog vi i ett upprop riktat direkt till IIHF, samt i ett öppet brev till ishockey-VM:s sponsorer. När IIHF samlades till kongress i Stockholm i maj genomförde vi en aktion i anslutning till hotellet kongressen hölls på. Vi informerade de nationella hockeyförbundens delegater om människorättssituationen i Belarus och uppmanade dem att flytta världsmästerskapet. Vi fick även tillfälle att föra fram våra åsikter direkt till IIHF:s ordförande René Fasel. Tillsammans med den polske EU-parlamentarikern Marek Migalski arrangerade vi därtill en manifestation på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm. Vår kampanj uppmärksammades i såväl svensk som internationell press, och väckte dessutom stort intresse i belarusiska oberoende medier. IIHF ändrade inte sitt beslut att förlägga VM till Belarus, men kampanjen bidrog till att föra upp den svåra människorättssituationen i Belarus på agendan. Den ledde dessutom till en viktig offentlig diskussion om idrottsrörelsens ansvar och hänsyn i relation till de mänskliga rättigheterna. Kanske bidrog kampanjen också till att planerna kring världsmästerskapet 2021 styrdes om? När människorättssituationen i Belarus allvarligt försämrades i samband med presidentvalet under hösten 2020, valde i alla fall IIHF att stryka Belarus, som skulle ha delat värdskapet för världsmästerskapet med Lettland.
”Frys biståndet till regimkontrollerade projekt i Belarus” Östgruppen har under många år kritiserat den del av det svenska Belarusbiståndet som gått till statliga aktörer, under regimens kontroll. Vi har vid flera tillfällen avslöjat konkreta fall där svenska biståndsmedel gått till insatser som involverat misstänkta människorättsbrottslingar. Under våren 2020 uppmärksammade vi exempelvis ett Sida-finansierat samarbete med statliga belarusiska universitet. Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen i detta samarbete var produktionen av en lärobok för juridikstudenter där det belarusiska människorättssystemet hyllades och beskrevs som ”optimalt”. Projektet föll väl in i det mönster som vi kritiserat, och som UD och Sida försvarat med argumentet att man ansett att även statliga aktörer i Belarus kan kvalificeras som så kallade förändringsaktörer inom biståndet. Frågan aktualiserades åter av händelseutvecklingen efter presidentvalet 2020, och när vi upprepade vårt krav på att stoppa de aktuella biståndsprojekten – varvid också flera ledarskribenter uppmärksammade frågan – reagerade regeringen. Flera pågående insatser stoppades med hänvisning till situationen i landet. År 2020 producerade vi även en skrift om det svenska Belarusbiståndet som sammanfattade resultaten av vår granskning och uppmanade UD och Sida att i framtiden via tydligare kriterier säkerställa att svenskt bistånd inte ska kunna kanaliseras till människorättsbrottslingar eller på annat sätt stödja auktoritära regimer.
Bild sidhuvud(bearbetad): Photographers Against
till nummer 
:
Sociala medier